Konstigt?



 
Hej!

Jag har en riktigt konstigt känsla i magen i huvudet och i hjärtat... i hela kroppen faktiskt!
Jag är livrädd att förlora någon jag älskar, någon jag verkligen bryr mig om och jag ska ju
inte behöva gå och vara orolig för en sådan sak men jag är det. Det har någon grund men
jag har inte kommit på vad grunden är. Det är kanske så, precis som de skrivs jag är livrädd
helt enkelt. Jag orkar inte förlora dig men jag önskar så gärna att jag inte var osynlig.... För det
händer rätt så ofta! Jag hatar det, jag ja jag älskar dig så fruktansvärt mycket, stanna vid min sida?

Världens!



Hej!

Jag tror inte att det är någon som läser den här bloggen men iaf så är jag verkligen världens sämsta på att blogga här! Det är så mycket som händer och samtidigt så händer det INGENTING! Igår låg jag och tänkte på gamla vänner och klasskompisar. Jag har haft så många vänner genom mitt korta liv och det är jag tacksam för! Men dom vännerna som var ens bästa vänner då ja var är dom nu? Man växer ifrån varandra, man hittar nya vänner och allt det där. Men igår läste jag ett mail jag fått och det fick mig att inse hur dum man varit under så många år. Det var ju min vän för bara några år sen men skolan började, vi blev äldre och älder men varför blev det så? Jag skäms faktiskt över att jag inte hållt kontakten med dom som har varit vid min sida sen 5års åldern.. Vet inte varför jag skriver det här men ja, sen har vi en annan människa också. Det är faktiskt hemskt, dina sms ger mig verkligen magont, jag vet inte om jag ska gråta eller vara i panik. Jag känner inte dig så som en vän ska känna varandra. Men jag vet vem du är, jag känner dig på utsidan och det är tillräckligt för att jag ska bry mig! Även om jag aldrig kommer vara med dom människorna igen så vill jag säga förlåt!

   
   

 
Världens bästa Karlsson!